- De flesta som känner mej vet hur mycket jag ofta tänker . Jag kan sitta och prata och bara avbrytas för att jag måste tänka igenom en sak , eller kan jag sitta och fundera i timmar över en grejj som jag har sagt & tänka om jag verkligen sagt det rätta . eller kan jag få en fråga , och ge svaret dagen efter , eftersom jag måste tänka igenom vad jag ska svara för att det ska bli rätt .
Idag har min stora fundering varit Kärlek . Jag blir förvirrad utav Kärlek , verkligen förvirrad .. Så nu tänkte jag skriva ner lite utav det jag funderat över ..
.. Det skulle räcka med en omfamning , en kyss eller en kram . Att bara ha någon vid sin sida att kunna berätta allting för . Någon som kan pussa bort allt det som gör ont , bara på några sekunder . Det skulle kunna räcka med en enda blick full utavKärlek .
Eller två läppar som formar ord utav Kärlek . Ord över huvud taget , ord som gör att man ler mer och mer tills man blir helt knäsvag och inte kan stå upp längre . Kärlek . Bara ordet Kärlek gör mig förvirrad , jag blir illamående , pirrig & lycklig . Jag kan inte förstå att ett enda ord - Kärlek - kan omfatta ett så stort område .
Som sagt , förvirrande .
Jag blir fundersam över ordet . Vad innebär ordet Kärlek egentligen ? Är det bara ett påhit som folk lär sig att leva efter ? Eller en livstid man har försökt markera med ett så simpelt ord ? Kärlek .. Så många meningar och känslor på sex bokstäver , hur kan det ens räcka ?
Nu för tiden mår jag rättså bra . Eller jag tror att jag gör det iallafall . Ångesten har nästintill försvunnit , och jag tror att det beror mycket på sällskapet jag har under dagarna .
Jag vill aldrig vara ensam , jag hatar att vara ensam . Det är en stor anledning till mina sömnproblem . Är jag ensam så kan jag inte sova . Eller iallafall , jag sover jävligt dåligt .
När jag ska sova ensam måste jag alltid kolla så att garderobsdörren är stängd , för jag är livrädd att någon ska vara där inne . Jag har flera gånger drömt om att någon hänger sig där inne . Sen måste jag kolla under sängen så att där inte ligger någon där under , någon som mitt i natten kommer hugga mig i ryggen med en kniv . Hahah . Fatta att jag är femton, snart sexton & jag beter mig sådär . haha .Pinsamt egentligen .
Som person är jag jävligt rädd utav mej . Jag är faktiskt rädd för det mesta . Rädd för att vara ensam , rädd för att jag inte ska funka med nya människor ,.
Jag är höjdrädd . Jag vet inte om jag är rädd för att falla eller för att slå i marken .
Jag är mörkrädd . Jag är rädd för att gå ensam ute när det är sent . Rädd för att gå nära skogen , rädd för mitt eget rum , och vad som kan gömma sig i mörket utan att jag vet om det .
Antagligen är jag nog mest rädd för att inte veta , eller ja , rädd för att inte veta i förväg vad som kommer hända .
Sen är jag även rädd för att få känslor för en person .
Men min största rädsla här i livet är nog Kärlek . Kärlekoch allting som den kommer med . För att bli sårad , då det har hänt så många gånger för mig tidigare & det blir bara svårare för varje gång . Kärlek är en risk i sig . Man sätter sig själv där ute , man öppnar upp sig själv utan att veta ifall man har en vägg att luta sig emot . Rädd för att saker inte ska vara det som man trodde att det skulle vara .
Men nu har jag hamnat här . Jag har fått känslor för en person . Där är verkligen känslor inblandade . Annars hade jag aldrig fått dedär känslorna utav saknad som jag får hela tiden . Jag skulle inte bli sådär glad utav att se honom , eller att höra hans röst . Bara jag tänker på honom blir jag lycklig . Jag blir lycklig utav att få ett litet sms utav honom , eller att se honom logga in på msn .
Men jag blir rädd - tänk om allting går åt helvete ? Tänk om han inte vill att jag ska känna som jag gör ? Tänk om allting går rakt åt helvete ?
Allt känns helt konstigt, ingenting känns bra alls.. Det känns inte som om jag lever mitt liv på ett bra sätt.. Jag känner hur tårarna rinner ner för kinden varenda dag, det gör ont, jag saknar dig, jag vet inte vad jag ska ta mig till ibland, saknaden av dig kommer alltid finnas kvar hos mig, snälla kom tillbaka, jag orkar ingenting utan dig, det är jobbigt utan dig, vill ha tillbaka dig i mitt liv, utan dig är jag halv..
för inget i livet har gjort mig mer rörd det är som du försvunnit, fast du inte är död utan någon chans, att kunna stanna processen jag ser dig falla och det gör mig så ledsen
dom brukar säga att tiden läker alla sår, men dessa blir större. ''vi kommer alltid att be för din hälsa, försöker hela tiden, men vill inte vänta''
jag är ett objekt, som det verkar vara okej att knuffa på, att inte visa någon respekt för, att kalla vad man vill och säga vad man vill till. dom säger att om man har gett sig in i leken, får man leken tåla. frågan är bara.. varför låter ni mig aldrig veta reglerna? är det inte nu ni ska gå tillbaka ett steg för att ni fuskade? jag kommer aldrig ge upp, för att någon annan säger det. vad ni än säger, så kommer jag aldrig visa mig så svag att ge upp allt det som gör mig till den jag är. men vill ni spela, låt oss spela.
Kärlek , är något fantastiskt . En känsla ingenting kan byta ut .
Då någon är i ens tankar nästan varje minut av dygnet , kan man kalla det kärlek då ? Kan man kalla det kärlek då man klottrar ner alla ens böcker & tankar med någons namn ? Kan man kalla det kärlek då man ser någon gör en lycklig och nervös på samma gång ?
Helt varm inuti . En känsla ingen annan kan ge en . Kan man kalla det kärlek då endast en blick från någon kan göra en knäsvag ?
Jag kallar det kärlek , då kärlek är den underbaraste känslan som finns .Och när jag var med dig , känner jag den känslan . Och alla dessa symptom..
Förlåt för allt jag utsatt er för, men ni vet att jag inte kunnat kontrollera mig själv, och ni vet lika väl som mig att hjälpen jag fick inte hjälpte, men att det funkar bättre nu. Ni vet även att jag inte menar allt jag säger och gör som sårar er. Och ni vet att den ilska jag tar ut på min familj och mina vänner inte är meningen, ni vet att jag inte kan kontrollera mig själv. Men ni vet också att jag ska försöka fixa mitt liv, fixa allt som jag har sabbat. Och förlåt igen för att jag låtit detta gå ut över familjen och vännerna. Jag har inte menat något illa, hoppas att ni fattat det.